28 maj

jag vet inte ens vart jag ska börja. Jag kan nog inte ens hitta början. Det sägs ju att man vänder kappan efter vinden (MASKINEN <3) och det har verkligen mitt humör gjort idag. Flera gånger om. Var väl inte direkt överlycklig över att mobilen ringde 07.30 imorse och att det endast var mamma som ringde ifrån övervåningen för att berätta att hon skulle ta ut lite flex och därför tog sovmorgon. (JAHAAA!!! OCH?!?!?!) jo, ni förstår.. jag skulle ju såklart skjutsa henne. En timme senare satt jag snällt och tyst i bilen. Ingen idé att säga nått, jag är bara dryg mot mamma då. Det tjänar man ingenting på så kan man inte säga nått snällt så ska man inte säga nånting alls. (oh! jag vet minst 4 personer som borde komma ihåg den meningen.)

Det enda positiva som har hänt under dagen var de timmar som Anna och jag tillbringade på min altan, drack thé och gjorde desperata försök att locka fram solen men till ingen nytta. Regnet smattrade på plåttaket över våra huvuden och inte ens Lars Winnerbäck kunde få fram solstrålarna. Efter många om och men, därför, varför, menatte och så äre så började hon röra sig hemmåt för att peppa sig själv. Hon har nämligen sprungit Vårruset idag, duktig som hon är (Y)

min dag har inte gått bra alls. Efter att Anna gick hem så krashade jag. Mensverken var total och jag låg och grinade i soffan. Liggandes i fosterställning med blöta kinder var hur mormor hittade mig och hon tvingade upp mig på fötter. "Lika bra att hålla igång" som hon kallade det. Såklart.. Gud förbjude att man ska ligga still när man har ont. Men mormor är det ingen idé att tjafsa med. Städade iordning på rummet och hjälpte till med tvätten innan jag återigen satte mig i soffan och var en snäll vän, söderlund ville ha musik fixat och det är klart man ställer upp. Dock fällde jag både en, två och några fler tårar då jag kände mig rejält dumpad fram tills det att mobilen ringde och mitt humör nu har återgått till det neutrala. Han ringde ju iallafall :)

Funderar på att vara vaken alldeles för länge ikväll och totalt vända på dygnet men det är nog ganska dumt eftersom jag börjar jobba om drygt 1,5 vecka. Ganska dumt att vända på dygnet nu så pass nära. Skitsamma, ett bra tag till ska jag nog vara vaken iallafall. Imorgon blir det en lugn dag fram till kvällen då det är dags för utgång till Otten med Sara. Jag är taggad. Nae vet ni vad? Jag har redan ångrat mig. Jag ska nog sova nu. Folk drar sig ifrån MSN och jag kände hur tröttheten föll över mig. Sova får det bli. BYE.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0