You make me ill

Jag som inte ens klarar av ett litet blodprov i fingrarna utan att läkaren får bända upp fingrarna på mig. Eller hur jag och Maria grät i kapp när man under skolåren skulle ta sprutor. Hur kommer då paniken vara när dom ska sticka, skära och gräva i ryggen på mig? Jag vet att ta bort födelsemärken/leverfläckar är ett av de minst ingrepp man kan göra men jag kan inte rå för att bli nervös. Usch som jag hatar nålar. Och allt annat som får min kropp att blöda.

Vet inte vart. Vet inte när. Men bort ska den tydligen. Usch, stackars lilla jätte(!!!) barnsliga jag..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0