Mindre prat. Mera hopp. Wiiiie!

Ibland får man bara ryck.
Man vill göra nått men inget speciellt.
Då är stretching jäävligt bra!
Så, jag stretchade hårt i 20 min.
Hann knappt bara resa mig upp innan Nina ringde. Då blev det en lång promenad runt hela stan för att umgås och prata ifatt allt vi missat om frisörbesök, karlar, fest, jobb, sjukdomar, bråk och såklart stripp-pingis.

Så, efter 1,5 timmes rask promenad är det dags att stretcha igen. Rumpa och lår. PRESSA!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0