De lever tillsammans

Jag har kommit fram till att vissa saker har förändrats. För alltid. Det är som det är och det är nog det bästa. Jag släpper allting nu och ränker inte lägga ner tid och energi på människor som ändå inte vågar säga som det är. Hur kan man vara så rädd att säga sanning till nån man känt en sån lång tid. Rent av fegt.

Hursomhelst.
Klar för idag. Typ.
Nu ska jag duscha, äta och koreografera. När Victor kommer hem ska vi se på säsong två av The Walking Dead. Men först ska jag slå ihjäl småpojkarna som kastar basketboll mot min vägg.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0