jag var nästan inte dödlig
Ledighet.
Vilket underbart litet ord.
Att inte behöva tänka två dagar framåt hela tiden.
Men på söndag kör vi igång igen och jag är taggad till tusen.
5 veckor kvar innan avslutningarna och julledigt.
Sen helt plötsligt är jag på Tenneriffa. Vart tog tiden vägen?
Veckan har fyllts av chill i soffan, många timmars sömn, musikquiz, bio och resturangmat.
Fredag idag och jag har haft en hemmadag full av städning.
Golven är svabbade och dammsugna.
Toaletten är städan och tvätten är ren.
Allt halloweenpynt är borta och allt som återstår är disken.
Den lämnar jag till Victor, mohaha!
Ikväll kommer mamma, Lotta och Sazza förbi för att äta fruktsallad och bara umgås.
Tog en paus från alltihop och bara lyssnade på regnet.
En känsla av tacksamhet och lycka for över mig som en våg.
Tanken på min otroliga familj. Inga ord behövs.
Mitt underbara hem med min underbara sambo. ÄLSKAR DIG!
En hel drös med vänner som alltid lyser upp de gråa dagarna.
Min bästa väns slit och hårda arbete med sitt företag som idag firar ett helt år, SÅ STOLT.
Mitt galna jobb och alla de galna elever. så värt alla sena kvällar, extra timmar och öm kropp.
Jag vet vem jag är, vart jag är, vart jag ska och vilka som finns där.
Ibland måste det bara vara lite knepigt på vägen för att hitta dit.
VÄRT DET.
Kommentarer
Trackback
