26 juni
Kungen av Pop är död och hela världen står still. De må låta konstigt men jag tror det är många som håller med mig när jag säger att det känns himla overkligt. "Det kan inte vara sant. Inte Michael Jackson" har folk sagt hela morgonen på jobbet. Facebook fylls med "R.I.P Micheal Jackson" i vad-gör-du-just-nu-fältet, bilddagboken har fått flera hundra uppladdningar med Michaels bilder och på varenda tidnings hemsida beskriver världens sorg efter en mans bortgång lika stor Elvis.
Ska jag vara helt ärlig så har jag aldrig varit hans absolut största fan men man har ju alltid dansat till Thriller, Billy Jean, Black or White och Bad. Eller sjungit med till Heal the world, earth song, you are not alone eller speechless. Har aldrig satt mig in i hans livssituation eller uppväxt men jag har alltid respekterat hans verk och jobb. Hans talang. Och respekterad kommer han förbli. Vila i Frid, Michael Jackson.
jag är fett bortskämd. Mina föräldrar gör verkligen allt för mig. Det finns alltid stunder då jag beter mig som en girig snorunge men inte till den gräns att jag inte längre vet värdet av pengar. Jag skulle aldrig kräva mina föräldrar på pengar, dom (iallafall Pappa) är bara alldeles för snäll. Dom har under alla år betalat min dans och det har varit riktigt overkliga summor ibland, speciellt under de år jag var i Eskilstuna och åkte på VM och EM och verkligen satsade. Sånt kostar pengar. Nått aldrig hade kunnat göra utan deras hjälp. Nu är jag tillbaka i Norrköping och vill betala min dansräkning själv. Behövde jag det? Nej. pappa betalade. Jag skäms nästan. Han ska få tillbaka pengarna. Jag menar, jag fick ju lön idag så det blir min prioritet. Att betala tillbaka till pappa, köpa kamera och lägga undan pengar till resan. Jag känner hur vuxenpoängen samlas hos mig.
Fredag idag. Det betyder utgång och vi ska förfesta hos Simon innan vi går vidare mot Otten där jag ska tillbringa kvällen på Stora med Nina och på Lilla med Sara. Vilka vill möta oss ute? :D
Nu ska jag tillbaka till arkivet. Inte coolt..
hejdå!
Ska jag vara helt ärlig så har jag aldrig varit hans absolut största fan men man har ju alltid dansat till Thriller, Billy Jean, Black or White och Bad. Eller sjungit med till Heal the world, earth song, you are not alone eller speechless. Har aldrig satt mig in i hans livssituation eller uppväxt men jag har alltid respekterat hans verk och jobb. Hans talang. Och respekterad kommer han förbli. Vila i Frid, Michael Jackson.
jag är fett bortskämd. Mina föräldrar gör verkligen allt för mig. Det finns alltid stunder då jag beter mig som en girig snorunge men inte till den gräns att jag inte längre vet värdet av pengar. Jag skulle aldrig kräva mina föräldrar på pengar, dom (iallafall Pappa) är bara alldeles för snäll. Dom har under alla år betalat min dans och det har varit riktigt overkliga summor ibland, speciellt under de år jag var i Eskilstuna och åkte på VM och EM och verkligen satsade. Sånt kostar pengar. Nått aldrig hade kunnat göra utan deras hjälp. Nu är jag tillbaka i Norrköping och vill betala min dansräkning själv. Behövde jag det? Nej. pappa betalade. Jag skäms nästan. Han ska få tillbaka pengarna. Jag menar, jag fick ju lön idag så det blir min prioritet. Att betala tillbaka till pappa, köpa kamera och lägga undan pengar till resan. Jag känner hur vuxenpoängen samlas hos mig.
Fredag idag. Det betyder utgång och vi ska förfesta hos Simon innan vi går vidare mot Otten där jag ska tillbringa kvällen på Stora med Nina och på Lilla med Sara. Vilka vill möta oss ute? :D
Nu ska jag tillbaka till arkivet. Inte coolt..
hejdå!
Kommentarer
Trackback
