ont, det gör ont.

ända sen jag ramla med cykeln har jag gått och tyckt synd om mig själv. Med all rätt också. Trodde mitt knä äntligen hade blivit bättre men nu är det tillbaka igen, om inte ens värre. Jag tror på allvar att jag har vatten i mitt knä. inte kul.

nu ska jag äta glass och plugga teori.
totte, ring?

min bästis ska med på danslägret och ingen, jag lovar ingen, är gladare än jag :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0