MalinBlomberg

fredag: tåget mot eskilstuna kom, som vanligt, inte iväg i tid. Men en tidning, festis och en chokladkaka senare rullade vi in på stationen där Mathilda snällt stod och väntade in oss. Vi räddade även henne ifrån en mardröms-konversation med en klasskompis som vi direkt märkte att hon inte var Mathildas favorit. Godislandet och det blev det bussen raka vägen hem. Pastasallad, Idol och SATC-filmen. Ett antal tårar senare var det dags att sova och vi somnade på en gång. Eller jag låg vaken men liten stund då jag faktiskt inte var så trött så jag drog igång några sms-konversationen med partyfolket hemma i Norrköping. Sen somna jag. "meeeeen! klockan va ju 02.50 nyss!"

lördag: kom en aning försent till genrepet men vi hann precis och slängde oss in på scenen. Snö-dansen var total katastrof men varg-dansen gick i princip bara bättre och bättre för varje gång. Svart smink och vääääääldigt tuperat hår. Sådär stort och sådär mycket hårpspray att håret skulle kunna gå av om nån tog på det. Hade dock en paniksminkning då vårann grupp skulle vara sminkade som vargar. REALISTISKT! coolt! svårare än så var det inte, förrns det var 45 minuter innan första showen då Daniel hugger tag i mig och nattis och säger: jag har ett uppdrag åt er. Vi skulle dra häxans vagn. Vi visste varken när, var, hur eller varför så det blev en snabbgenomgång och han fick hela tiden stå vid sidan av scenen. Men det gick bra trots blåmärken på vristerna efter alla gånger som vagnen rullade lite för fort och rakt på mina ben. Pausen i sista föreställning gav mig rejäla magmuskler då alex & jag var en aning övertrött och skrattade åt allt och alla. "nej, jag får blodförstoppning" Dock stod Beatrice för lördagens absolut roligaste händelse. Vi stod ute i korridoren och peppade innan vi skulle in som vargar. Beatrice stod först i ledet och var beredd att slita upp dörren när vår låt börja så vi kunde springa in, halvskrämma publiken och rakt upp på scenen men när musiken kommer igång så.. trycker hon dörren åt fel håll. Vi kommer inte ut. Vi brister ut i asgarv och när vi väl kom ut så fick vi kuta upp på scenen och vi fick jobba hårt för att inte skratta uppe på scenen. Jag menar, vargdansen är ju ändå en läskig dans och då ska man inte skratta. Drog direkt när nattis och jag var klara i andra akten. Hem till mathilda, duscha och jag använda upp en halv flaska balsam för att få reda på mitt hår. Film (step up 2 the streets), ost&skink-paj och en massa läskigt prat. Vem kunde inte sova?

söndag: duktiga som vi var så hade vi faktiskt ställt om klockorna till vintertid så vi fick sova en timme till. Lycka! även idag hann vi precis till skulle öva men det var inte lika stressigt idag eftersom dom flesta hade koll på vad, när och var allt hände. Åt dock ingen mat inna föreställningen eftersom jag, fia, sandra och carola var iväg och köpte presenter till Maria och andra grejer som behövdes. Skrattattack med fia på parkeringen och carola körde rally för att vi skulle hinna i tid. bilen framför körde olagligt sakta så fia hängde sig på tutan och carola skämdes ögonen ur sig men det var iallfall kul. Jag behövde inget bilbälte eftersom jag satt fast emellan alla påsar vi hade i baksätet. Måste ha sett riktigt kul ut. Kommer knappt ihåg hur första föreställningen eftersom det var kaos innan absolut sista. varenda huvudroll var trött, sjuk eller glömt att äta. Allt var fel. Vi var två man kort när vi skulle bära sara så det var bara att ta tag och lyfta för kung och fosterland. Hursomhelst så tog vi oss igenom den sista föreställningen utan att det blev några problem ute på scenen och när allt var slut så var det dags att lämna vår present till Maria. Mamma och Mia hade köpte en lykta med ljus och massa fint som vi lämnade efter föreställningen. Maris grät när hon läste kortet och då ville vi inte åka hem längre. Men men, hem åkte vi. Kollade massa bilder och sen somna jag och vaknade inte förrns vi stod utanför huset. Kunde varken duscha eller nått eftersom dom bygger om här hemma.

jaja, det var den helgen. Nu är det bara 3 onsdagar kvar denhär terminen, tyvärr.