MalinBlomberg

jag har kommit fram till att jag har ett psyket som inte räcker längre än vad näsan räcker. Jag kan verkligen inte pusha mig själv till att kämpa detdär lilla extra och det gör mig extremt ledsen. Frånochmed nu ska jag iallafall försöka. Frånochmed idag. Och jag börjar nu. Crosstrainern bara står där, det kan inte vara så svårt att ställa sig på den. Det kan inte vara så svårt att strunta i allt det dåliga man vill äta men inte borde. Nae, nu kanske man skulle ta tag i sig själv. Det värsta är att jag vet att jag behöver stöd från någonstans. Sara känns som ett bra stöd. Kanske dags att köpa detdär gymkortet och sedan peppa varann att vi ses där några gånger i veckan och tränar oss svettiga. Jag vill ju. Det kan inte vara så svårt. Vatten och frukt är min nya livsstil.

nyss varit på en promenad i Vrinnevi med Jonna. Alltid kul att träffa henne :) Tillbaka till stan, hämtade upp Ellen, en sväng ut till Titanic och sedan en omväg igenom stan hinnan vi drog hem igen. Här sitter jag nu, slappar och väntar på att tiden ska gå. Det blir ingen fika med sofie, lite ont om tid så vi bestämde att ta det någon annan dag. Klockan 20 är det dags för träning och jag ska tamefan träna arslet av mig. sova själv kommer man få göra också. Väldigt (läs: VÄLDIGT!) tråkigt.

nu ska jag träna. hejdå.