It's no secret.

till er stackare som inte förstod att mitt hejdå-inlägg gick i ironins tecken så säger jag; nej, jag ska inte åka utomlands. Men jag önskar att jag skulle för dethär kan tamefan inte vara sant. Solen sken som aldrig förr och sen börjar det snöa igen. Men men, mer svenskt kan det väl inte bli, eller? Regn på midsommarafton, ingen snö på julafton, snö när det ska vara vår, tystnad på bussar, sura pensionärer och astrid lindgren. Det är sverige i ett nötskal.

Jag har träningsvärk överallt. Vågar jag ens tänka tanken på hur jag kommer må när jag slår upp ögonen i sängen efter ett par timmars sömn? Den dag - den sorgen. Vi tränar och stretchar bort det.

tisdag: dans
onsdag: gym
torsdag: jobb
fredag: ?
lördag: jobba
söndag: jobba

Varför kan jag inte bara lyssna på min egna råd? Jag har sagt hur många gånger somhelst att jag måste sluta vara så nojig och sluta överanalysera allt som händer och allt som sägs. I förra veckan fick jag en rejäl tankeställare och även ikväll fick jag svart på vitt att jag ska sluta med detta. Dock är det tyvärr lättare sagt än gjort men jag kämpar på. Jag kommer säkerligen hinna bli ledsen eller dylikt flera gånger om men men, jag vet vart jag står.

nu ropar sängen. hejs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0