@ kvillingegatan

sådär.
tillbaka i det verkliga livet.
att köra bilen kändes helt galet.
att somna i soffan var galet skönt.
att papap hämtade och bjöd på mat var underbart.
nu ska jag fixa mig.
18.00 är vi på't.
taggad och trött tjej.
kan sluta hursomhelst.

och nått helt annat.
jag fattar ingenting.
allt eller inget.
alla eller ingen.
så är det alltid.
va fan..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0