20 februari

Hej och hå. Det blev ingen inlägg igår, jag var helt enkelt inte på humör. Jag var glad och förväntansfull när jag vakna men ju mer timmarna gick så blev jag bara mer ledsen och mer arg för varje timme som gick. Hade jag skrivit igår hade jag väl antagligen dagt för mycket och det ville jag inte eftersom jag nu i efterhand förstår att det inte var något att lägga energi på. Synd bara att man satt hemma hela dagen och gjorde ingenting i väntan på .. ingenting. När mia ringde bjöd jag över henne på thé och vi skrek ut våra ilskor över den vanliga vardagen och allt som hör därtill. Sedan städade jag mitt rum utan vidare lycka, gjorde det mest bara lite slarvigt och plockade iordning på kläderna så det skulle kännas som om jag gjort nått alls under dagen. När det blev kväll och jag skrikit av mig på både robin och sara så ringde jag mia och denhär gången var det hon som fick lugna mig. Bestämde att vi skulle chilla hemma i varsin soffa men så fort vi lagt på ringde sazza på min lur och förklarade att hon och storasystern hade planerat en utgång. Jag var inte sen att hänga på utan sminkade till mig fort, flörtade till mig skjuts, bytte om, grabbade vinar'n och sen satte jag fart mot stan. Förfest för 3 hos sara med vin, dans, kort och Gurra som kom förbi en snabbis för att presentera sig för EA. Till Manesa för en drink och chill innan vi satte oss i taxi där tony pumpade ABBA för fulla muggar. In på Otten och skakade rumpa ända till stängning. Trevliga pojkar som sällskap på vägen hem och jag slockna så fort jag la huvudet på kudden.

idag har jag ingen aning om vad som händer, förväntar mig den absolut värsta fredagen på länge. På så sätt kan den bara bli bättre än vad man förväntar sig. Iallafall, vi får se vad som händer och vem man träffar. Pappa håller iallafall på med maten och det luktar kyckling i hela huset.

okej! Yes! att bara ta det lugnt och andas brukar hjälpa. Har nu fått veta att det fanns ingensomhelst anledning för mig att bli sådär hypernervös som jag har varit på sista tiden. Nu kan jag chilla. Leva livet och bara va. Soft som fan. Hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0